Frågor och svar

Ökar ens chanser om få andra lämnar in fimpar? I så fall är det väl bättre att jag inte talar om detta för någon?

Oddsen att en persons inlämnade fimp hamnat i det separata utrymmet, i utlottad stationär askkopp, är inte beroende av antalet inlämnade fimpar från andra. Däremot kan man öka sina odds genom att själv lämna in fler fimpar.

Antal märkta fimpar i utlottad stationär askkopp och "pantens" storlek följer sedan inlämningsbenägenheten och därmed även samhällsnyttan, det vill säga beroende på hur många fimpar som lämnas in i askkoppar istället för att kastas på marken. Om fler fimpar lämnas in ökar helt enkelt sannolikheten för att den utlottade stationära askkoppen innehåller fler fimpar. Detta är troligare när fler vet vad det handlar om. Se mer under Koncept

 

Den som använder en ”vanlig” askkopp deltar alltså inte projektet?

Svenskarna kastar i snitt 2,5-3 miljoner fimpar på marken varje dag året om. Projektets uppkomst beror först och främst på att befintliga askkoppar INTE används.

Då ambitionen är att ändra detta deltar alla som lämnar in fimpar ansvarsfullt. Enligt föregående fråga bidrar man till en ökad samhällsnytta och deltar därmed i lotteriet indirekt.

Tänkbart är att man ska kunna driva projektet genom att enbart använda sig av, eller kombinera med, befintliga stationära askkoppar inom respektive kommun.

 

Skapar detta rökare?

Konceptet genererar inte i att folk införskaffar cigaretter med ambitionen att vinna pengar på skräpet från densamma. Den ordningen propagerar inte LitterLott för och kommer heller inte att ha den inverkan då man i sådana fall köper en vanlig lott.

Notera att konceptets uppbyggnad inte påverkar rökare och icke-rökare olika. De eko­nomiska utdelningarna i LitterLott motiveras med att man likt panten på burkar och flaskor tar vara på skräpet efter sig själv eller efter andra, inte för att man röker.   

Detta går att jämföra med skattelättnader för de bilister som väljer en så kallad miljöbil. Incitamenten kom inte till för att fler ska köra bil utan för att uppmuntra miljömedvetna val.

 

Är det inte bättre att satsa på antirökningskampanjer? Får vi bort rökning försvinner problemet med nedskräpningen!

Av flera anledningar är det bäst om alla slutar röka. Det är tyvärr naivt att tro att drygt 1 miljon svenskar ska sluta med något de själva valt att ägna sig åt. Här är det inte själva rökningen som är problemet. Sedan är rökning lagligt till skillnad från nedskräp­ning.

 

Är den mobila askkoppen gratis?

Produkten ska finnas tillgänglig i butiker till en relativt låg kostnad. En försäljning är nödvändig i bemärkelsen att finansiera LitterLott som verksamhet. En införskaffad LitterPress kan sedan användas under en lång tid framöver.

Förhoppningen är att kunna finansiera kampanjer där LitterPress delas ut gratis.

  

Varför inte köpa en ”riktig” lott istället?

Idén här är att lösa ett problem med vårt vanligaste skräp. Befintliga lotterier har generellt inget syfte förutom att flytta runt pengar, bland de som spelar och de som står bakom spelet. Lotterierna anspelar på och drivs av möjlig lycka men om­sätts oftast av folks olycka.

Det är bättre att uppmana människor att hålla rätt på sitt skräp än att locka dem att satsa sina pengar i hopp om att tilldelas en större summa. Skräpet, oavsett om det är glasspapper, pappersmuggar, ölburkar eller fimpar, kostar inget för användaren att ta vara på när produkten väl förbrukats.

 

Men vissa lotterier skänker en del av vinsten till välgörenhet! 

Det finns lotterier som ”skänker” pengar till organisationer eller investerar i statliga projekt. Men det är pengar som kan skänkas eller investeras utan ett lotteri som mellan­hand. För de fallen är det inte lotteriet i sig som ger nytta, vilket är fallet för LitterLott. Enda sättet att delta är att ta ansvar för skräpet!

 

Detta inriktar sig på att barn och ungdomar, med hopp om att tjäna pengar, samlar in fimpar!

Förhoppningen är att minimera antalet fimpar som hamnar på marken. I ett fullt fungerande system kommer samtliga rökare att lämna in sina fimpar. Mer troligt kommer fortfarande många fimpar att hamna på marken.

Det är endast myndiga personers identiteter som kan vara aktuella för en ekonomisk utdelning, enligt Swish * bestämmelser. (*Undantag kan göras med målsmans godkännande). Detta hindrar givetvis inte att barn samlar in och märker fimpar i en myndig persons identitet. I vissa fall är det kanske i samtycke från föräldrar, i andra fall kan det vara en äldre kompis eller ett syskons mobilnummer utan målsmans godkännande. 

Detta är svårt att kontrollera och är ett gemen­samt problem för alla verksamheter med en ålders­gräns. I vilket fall lär sig barn och ungdomar att det är bra att plocka upp skräp, negativt att skräpa ner, samt gynnsamt att ta vara på sitt skräp, och det kanske inte är så farligt.

 

Gatusopning och skräpplockning kommer alltid att behövas och dagens utgifter kommer väl att vara oförändrade oavsett?

Majoriteten av allt skräp förekommer INTE på platser där renhållningsfordon kommer åt och verkar. Detta kräver personal som går runt och plockar, sopar och rengör manuellt. Det är framförallt kostnaderna kopplade till det manuella arbetet som kan reduceras. Gatu­sopning kommer alltid att bedrivas för att ta bort grus, smuts, löv och skräp från gatorna. Skräp­plockning kommer även den alltid att utfärdas, men det går inte att bortse från den förändring det skulle innebära om de flesta fimparna försvann som skräpföremål.

Att önska en mindre mängd fimpar i naturen har alltid estetiska, miljömässiga och hälso­mässiga skäl, oavsett kostnad. Det är svårt att mäta besparingar för att sätta ett värde på dessa tre skäl, bland annat genom en svårbedömd grad av inverkan över tiden.

 

LitterLott resulterar i att fler askkoppar monteras på stolpar i städerna. Askkoppar är inte direkt estetiskt tilltalande och uppmuntrar dessutom till rökning!

De stationära askkopparna ska i första hand placeras vid befintliga papperskorgar. Dessa är vanligtvis monterade på stolpar eller gjutna i marken med ett rör som ”ryggrad”.

Poängen är att dessa ska symbolisera något annat än rökning, ett ansvarstagande och nytänkande för andra att ta efter. Det är snarare så att dagens mängd fimpar på marken sätter rökning på näthinnan. Projektet uppmanar i huvudsak rökare att, med hjälp av mobila askkoppar, ta hand om sina fimpar. Detta skulle kunna resultera i att behovet inte blir lika stort vad gäller det totala antalet stationära askkoppar. (Se också tidigare svar ovan).

Huruvida en produkt är estetiskt tilltalande eller inte är i slutändan en subjektiv bedömning, där kommer det alltid att finnas skilda åsikter.